Engångsvejpar, även kallade engångs-e-cigaretter, har blivit allt vanligare under de senaste åren. De lockar många användare eftersom de är enkla att använda, kräver ingen påfyllning, och finns i många smaker. Men den bekvämligheten har också en baksida – engångsvejpar är ett växande miljöproblem. De innehåller både batterier, elektronik, plast och nikotinrester, vilket gör att de inte får slängas hur som helst.

Den här texten förklarar i detalj var man får kasta engångsvejp, varför det är viktigt att sortera dem rätt, hur återvinningen går till, samt vad man som konsument bör tänka på för att minska miljöpåverkan.

Vad är en engångsvejp?

En engångsvejp är en liten elektronisk apparat som används för att förånga en vätska som ofta innehåller nikotin och smakämnen. Till skillnad från uppladdningsbara e-cigaretter är engångsvejpen designad för engångsbruk – när vätskan eller batteriet tar slut, slänger man hela produkten.

En typisk engångsvejp består av:

• Ett litet litiumjonbatteri
• Ett värmeelement (coil)
• En vätskebehållare med nikotinvätska
• En plastkropp eller metallhölje
• Elektroniska komponenter

Alla dessa delar gör att en engångsvejp klassas som elektroniskt avfall (elavfall). Den får alltså inte kastas i vanliga sopor eller i återvinningskärl för plast, metall eller restavfall.

Var får man kasta engångsvejp?

Det korta svaret är:
Engångsvejpar ska lämnas till återvinningscentral eller insamlingsplats för elavfall.

Det gäller oavsett om den fortfarande innehåller lite vätska, om den är trasig eller helt slut. Den får inte slängas:

• I hushållssoporna
• I plaståtervinningen
• I metallåtervinningen
• På gatan eller i naturen

1. Återvinningscentral (ÅVC)

Det bästa alternativet är att lämna engångsvejpen till en återvinningscentral (ibland kallad ”tippen”).
Där finns särskilda containrar för småelektronik. Personal på plats kan hjälpa dig att lägga den i rätt behållare.

De flesta kommuner i Sverige har minst en återvinningscentral som tar emot elavfall gratis från privatpersoner. Det spelar ingen roll vilket märke eller butik vejpen kommer från – alla är skyldiga att ta emot.

Exempel:
På en återvinningscentral kan du se skyltar som:

• ”Småelektronik”
• ”Elavfall”
• ”Batterier”

Engångsvejpen ska då läggas i småelektronik, inte bland vanliga batterier, eftersom den räknas som en komplett elektronisk produkt.

2. Butiker som säljer elprodukter

Enligt svensk lag (WEEE-direktivet och producentansvar) är butiker som säljer elektronik skyldiga att ta emot småelektronik för återvinning, även om du inte köper något nytt.

Det betyder att du kan lämna din använda engångsvejp till:

• Elbutiker (t.ex. Elgiganten, Kjell & Company)
• Större stormarknader med elektronikavdelning
• Vissa tobaks- eller vape-butiker

Om butiken säljer e-cigaretter eller engångsvejpar ska de enligt lag också ta emot dem som elavfall.

3. Batteriholkar (med försiktighet)

Vissa kommuner har små batteriholkar (ofta röda boxar) där man får lämna uttjänta batterier. Eftersom engångsvejpen innehåller ett litiumbatteri kan man i vissa fall lägga den där – men bara om den tydligt klassas som batteriprodukt och om holken är avsedd för elavfall.

Det är dock säkrare att lämna den på återvinningscentralen, eftersom holkarna inte alltid är anpassade för produkter som också innehåller elektronik och plast.

Varför får man inte slänga engångsvejpar i vanliga sopor?

Det finns flera allvarliga skäl:

1. Risk för brand

Engångsvejpar innehåller litiumbatterier, och dessa kan självantända om de punkteras eller skadas. När vejpar hamnar i hushållssopor, sopbilar eller sopsorteringsanläggningar uppstår ofta bränder.
Svenska Avfall Sverige rapporterar att litiumbatterier är en av de vanligaste orsakerna till bränder i återvinningsanläggningar.

2. Miljöfarliga ämnen

I engångsvejpar finns rester av nikotinvätska, metaller och elektronik. Nikotin är giftigt för vattenlevande organismer, och om vejpen hamnar i naturen kan vätskan läcka ut i mark och vattendrag. Metaller och batterikemikalier kan också orsaka föroreningar.

3. Slöseri med resurser

Batterier och elektronik innehåller värdefulla metaller som litium, koppar och aluminium. Om vi kastar dem i vanliga sopor går dessa resurser förlorade. Genom återvinning kan man återanvända metallerna och minska behovet av ny gruvbrytning.

Hur återvinningen går till

När du lämnar in din engångsvejp till återvinning tas den om hand av särskilda företag som arbetar med demontering och återvinning av elavfall.

Processen sker i flera steg:

1. Insamling och transport
   Engångsvejpar samlas in i containrar och transporteras till godkända återvinningsanläggningar.
2. Sortering
   Produkterna sorteras efter typ – småelektronik, batteriprodukter, plast etc.
3. Demontering
   Personal eller maskiner plockar isär produkterna. Batteriet tas ut separat, eftersom det kräver särskild hantering.
4. Materialåtervinning
   Metaller och plastdelar återvinns. Batteriet går till en batteriåtervinningsanläggning där litium, nickel och kobolt kan tas tillvara.
5. Miljösäker destruktion
   Eventuella rester av nikotinvätska hanteras som farligt avfall och förstörs på ett säkert sätt.

Genom att följa den här kedjan minskar man risken för brand och miljöskador – och bidrar till en cirkulär ekonomi.

Vad man ska tänka på innan man kastar en engångsvejp

1. Töm den helt
   Om det går, använd upp vätskan innan du kastar vejpen. Men försök inte öppna den själv – det kan vara farligt.
2. Tejpa batteridelen
   Om du misstänker att batteriet är exponerat eller löst, täck polerna med eltejp innan du lämnar den till återvinning. Det minskar risken för kortslutning och brand.
3. Förvara den säkert
   Har du flera använda vejpar hemma? Lägg dem i en burk med lock (gärna metall) tills du kan lämna in dem.
4. Lämna aldrig i naturen
   Även om produkten känns liten, räknas den som miljöfarligt avfall. En enda vejp kan innehålla tillräckligt med nikotin för att förgifta smådjur eller fiskar.
5. Läs på förpackningen
   Seriösa tillverkare märker sina produkter med symbolen av en överkryssad soptunna – vilket betyder att produkten inte får kastas i hushållssopor. Det är en lagstadgad symbol enligt EU:s WEEE-direktiv.

Lagstiftning och ansvar

Enligt svensk lag gäller producentansvar för elutrustning (WEEE-direktivet). Det innebär att företag som säljer eller importerar elektronik har ansvar för att:

• Informera konsumenter om hur produkten ska återvinnas
• Finansiera insamling och återvinning av produkten
• Samarbeta med kommuner och återvinningsföretag

För konsumenten innebär det att det alltid ska vara gratis att lämna in elavfall. Du ska alltså aldrig behöva betala för att lämna in en engångsvejp, oavsett märke.

Kommunerna ansvarar i sin tur för att det finns tillgängliga insamlingsplatser. De flesta återvinningscentraler och miljöstationer är öppna för alla invånare i kommunen, ibland även med mobila insamlingsbilar som samlar upp elavfall.

Miljömässiga konsekvenser av felaktig hantering

Trots att reglerna är tydliga hamnar tusentals engångsvejpar varje vecka i hushållssopor eller på gatan. Enligt Avfall Sverige uppskattas det att bara en bråkdel av alla vejpar återvinns korrekt.

När de hamnar i vanliga sopor sker flera problem:

• Batteriet kan explodera vid krossning.
• Plastdelar förbränns i sopförbränning, vilket skapar onödiga koldioxidutsläpp.
• Metaller och kemikalier går förlorade.

Om man istället återvinner vejpen på rätt sätt kan över 80 % av materialen tas tillvara. Det sparar energi och minskar behovet av att bryta nya metaller som litium och kobolt – råvaror som ofta bryts under svåra arbetsförhållanden i andra länder.

Vad kan man som användare göra mer?

Förutom att sortera rätt kan man göra flera saker för att minska miljöpåverkan:

1. Välj uppladdningsbar vejp
   Istället för att köpa engångsprodukter kan man använda en återanvändbar e-cigarett där man byter coil och fyller på vätska. Det ger mycket mindre avfall.
2. Köp kvalitet
   Billiga engångsvejpar går ofta sönder snabbt. Välj märken med tydlig miljöinformation och återvinningsanvisningar.
3. Sätt press på tillverkare
   Som konsument kan man ställa krav på att butiker och producenter tar emot använda produkter. Fråga i butiken hur de hanterar återvinning – det ökar trycket på branschen att ta ansvar.
4. Informera andra
   Många vet fortfarande inte att engångsvejpar räknas som elavfall. Genom att sprida information i skolan, på jobbet eller bland vänner kan man bidra till att fler gör rätt.

Framtidens lösningar

Det pågår diskussioner inom både EU och Sverige om att förbjuda eller kraftigt begränsa engångsvejpar på grund av deras miljöpåverkan. Flera länder, som Frankrike och Storbritannien, har redan beslutat att fasa ut dem.

Tanken är att minska mängden avfall och uppmuntra till användning av hållbara, påfyllningsbara alternativ. Samtidigt arbetar återvinningsindustrin på bättre metoder för att återvinna litiumbatterier och småelektronik mer effektivt.

Att kasta engångsvejp på rätt sätt är inte bara en laglig skyldighet – det är en viktig miljöinsats.
Här är de viktigaste punkterna att komma ihåg:

• Engångsvejpar räknas som elektroniskt avfall (elavfall).
• De får inte bli slängda i vanliga sopor, plast- eller metallåtervinning.
• Lämna dem alltid till återvinningscentral eller butik som säljer elektronik.
• Hantera dem försiktigt eftersom batteriet kan orsaka brandrisk.
• Återvinning gör att metaller, plast och batterier kan tas tillvara.
• Genom rätt hantering skyddar du både miljön och din omgivning.

Att ta ansvar för sitt avfall, även något så litet som en engångsvejp, är en del av en större helhet – att leva hållbart och medvetet. Små handlingar i vardagen, som att lägga en använda vejp i rätt container, kan tillsammans göra stor skillnad för miljön.

Översikt och rättsliga grunder

• Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter — som reglerar tobaksprodukter och liknande produkter.
• Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare — en tidigare lag som reglerade e-cigarettprodukter och påfyllningsbehållare. (Riksdagen)
• Regler för kemikalier och vätskor, t.ex. via Kemikalieinspektionen och andra myndigheter som anger krav för vätskor med nikotin.
• EU-nivåregler, bl.a. Tobacco Products Directive (TPD) som är relevant för e-cigaretter och liknande produkter.

Det betyder att engångs­vapes blir omfattad av både nationell svensk lagstiftning och EU-regelverk som Sverige måste följa. I Sverige är produkterna legala att sälja och använda under förutsättning att de uppfyller lagens krav.

Vad gäller för försäljning & åldersgräns

Åldersgräns

En grundläggande regel är att försäljning av e-cigarettprodukter (vilket inkluderar engångs­vapes) inte får ske till personer under 18 år. Enligt rapporten från TobaccoControlLaws:

“The sale of e-cigarettes is prohibited to persons under the age of 18.”
Även svenska källor anger att man måste vara minst 18 år för att köpa vape­produkter.

Produktanmälan och marknadstillträde

En producent, importör eller distributör som vill tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare på den svenska marknaden ska anmäla produkten till Folkhälsomyndigheten. Enligt lag (2017:425) 5 §:

“Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden om anmälan … inte har gjorts.” (Riksdagen)
Detta innebär att varje produkt, även engångs­vapes, måste anmälas innan försäljning.

Produktkrav – innehåll, märkning mm

Produkter måste uppfylla krav vad gäller innehåll och utformning. Exempel från 6 § i same lagstiftning:

“Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska uppfylla de föreskrifter om innehåll och utformning som har meddelats…”
Några specifika krav:

• Förpackningarna ska ha innehållsdeklaration.
• Märkning får inte antyda att produkten är mindre skadlig än andra.
• Förpackningarna ska innehålla en hälsovarning.
• Engångsprodukter eller patroner får inte överstiga vissa volymer. T.ex. enligt produktkrav från Folkhälsomyndigheten: engångs­e-cigarett eller patron får inte överstiga 2 ml.

Begränsningar i innehåll

Det finns begränsningar för vätskor med nikotin och storlek på behållare:

• E-vätska med nikotinhalterna upp till 20 mg/ml får bli hanterade utan tillstånd för privatpersoner.
• Enligt Folkhälsomyndigheten: behållare för engångs­e-cigarett får inte överstiga 2 ml volym.

Marknadsföring, reklam & sponsring

Reglerna säger även att marknadsföring och sponsring av e-cigarettprodukter är begränsad. I lagen (2017:425) 13 §:

“Tillverkare, importörer och partihandlare … får inte sponsra ett evenemang … om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av produkterna främjas.”
Dessutom gäller regler för reklam och produktplacering enligt marknadsföringslagen och andra bestämmelser.

Regler för användning och platsbegränsningar

Utöver försäljnings- och produktkrav finns regler om var produkten får användas. En källa skriver:

“According to Swedish law, vaping is prohibited in the same places where smoking is banned. This includes: Indoor public spaces … Public transportation … Workplaces … Outdoor areas like playgrounds and school grounds.”

I korthet innebär det att om rökning är förbjuden så gäller många gånger samma för vaping/e-cigaretter. Detta är inte helt exakt i varje fall, men generellt gäller att du inte fritt får “vejpa” var som helst.

Särskilt om engångs­vapes

När det gäller just engångs­vapes (disposable vapes) — d.v.s. produkter som är avsedda för engångsbruk och inte påfyllningsbara — finns det några särskilda aspekter:

• Lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare omfattar även “engångs­e-cigarett” enligt definitionen i Folkhälsomyndighetens information:
  

  “Elektronisk cigarett … kan vara engångs eller påfyllbar …”

• Produkten måste fortfarande uppfylla anmälningskrav, märkning, volymbegränsningar etc.
• En källa anger att “Disposable e-cigarettes … may not exceed 2 ml.” i volym för tank eller patron.
• En källa från Kemikalieinspektionen anger att “The requirements for a permit also apply to the sale of disposable e-cigarettes for single use and small disposable cartridges, known as pods.”

Alltså: engångs­vapes är inte undantagna från regler — de måste följa samma grundläggande krav.

Miljö och kemikalieaspekter

Utöver tobaks- och produktreglering finns kemikalielagstiftning som berör e-vätskor och engångs­vapes. Exempelvis:

• Kemikalieinspektionen skriver att man kräver tillstånd för “särskilt farliga e-vätskor” som innehåller nikotin över vissa gränser.
• Engångs­vapes innehåller batterier, elektronik och plast – vilket gör att de också kan bli omfattade av regler om småelektronik och avfall, även om detta inte är primärt tobaks­lagstiftning. Det ligger dock utanför direkt tobakslagen men är värt att beakta.
• Det finns framtidsdiskussioner om att engångs­vapes ska bli reglerade ännu hårdare på grund av miljöpåverkan. Exempelvis: källa skriver att sedan 2023 har den svenska regeringen “exploring the possibility of banning single-use vapes” på grund av miljö och ungdomsanvändning.

Bestraffningar och tillsyn

Vad händer om man bryter reglerna? I lagen (2017:425) finns bestämmelser om produkt­återkallelse, marknadskontroll och tillverkarnas ansvar:

• Tillverkare/importörer/distributörer ska upprätta ett system för att samla in information om misstänkta skadliga effekter. (15 §)
• Om de anser eller har skäl att anta att produkten inte är säker ska de vidta åtgärder, dra tillbaka eller återkalla produkten. (16 §)
• För återförsäljare och konsumenter gäller ålderskontroll och försäljning endast till myndiga. (17-18 §)

När det gäller böter eller sanktioner så är det främst ansvariga företag (tillverkare, importörer) som blir omfattade av marknadskontroll och tillsyn. För återförsäljare som säljer till minderåriga kan det finnas särskilda följder enligt svensk tillsyn och marknadsföringslag.

Framtida och pågående förändringar

Det finns indikationer på att lagstiftningen kring dessa engångs­vape kan komma att bli skärpta. Några exempel:

• En källa skriver att sedan 2023 undersöker den svenska regeringen att eventuellt förbjuda engångs­vapes (“single-use vapes”) för att minska ungdomsanvändning och miljöpåverkan.
• På EU-nivå diskuterar man förändringar kring beskattning och reglering av nya nikotinprodukter, inklusive e-cigaretter.

Det innebär att även om dagens lagar tillåter försäljning och användning av engångs­vapes om de uppfyller krav, så kan regelverket bli striktare framöver — både i Sverige och inom EU.

Vad får man och vad får man inte göra

För att sammanfatta vad lagen säger – och vad som gäller för engångs­vape :

Tillåtet under förutsättning att:

• Du är minst 18 år för att köpa vapeprodukter.
• Produkten är anmäld till Folkhälsomyndigheten (eller har marknadstillträde via korrekt anmälan).
• Produkten uppfyller krav på innehåll, volym, märkning- och varningsskyltar.
• Man marknadsför produkten utan att vilseleda, utan att påstå att den är mindre skadlig, och följer reklam/regler för sponsring.
• Användning sker på platser där vaping inte är förbjudet (t.ex. ställen där rökning är förbjuden).
• För engångs­vapes gäller särskilda volymbegränsningar (t.ex. max 2 ml behållare för engångs­e-cigarett/tank).

Inte tillåtet/ förbjudet:

• Att sälja till personer under 18 år.
• Att tillhandahålla produkter som inte har blivit korrekt anmälda eller som inte klarar produktkraven.
• Att försälja produkter utan innehållsdeklaration, hälsovarning eller korrekt märkning.
• Att använda produkter på platser där rökning och därmed ofta vaping är förbjudet (inomhus offentliga platser, arbetsplatser, skolområden, etc).
• Att marknadsföra produkten med påståenden om låg risk eller att den är “säker” eller “miljövänlig” utan stöd.
• Att sälja produkter med fel volymbegränsning eller utan följsamhet till kemikaliekrav (t.ex. vätskor > 20 mg/ml nikotin utan tillstånd).

Viktiga att tänka på för användare och försäljare

För användare:

• Kontrollera att återförsäljaren är seriös och att produkten har korrekt märkning och varningstext.
• Se till att du är 18 år eller äldre när du köper en vape­produkt.
• Respektera att användning på offentliga platser kan vara begränsad.
• Var medveten om att lagstiftningen kan komma att bli ändrad — t.ex. förbud mot engångs­vapes kan bli verklighet.
• Om du importerar från utlandet — kontrollera tullregler och hur svensk lag gäller vid försäljning och bruk. T.ex. svensk tullmyndighet har regler för införsel av e-cigaretter.

För återförsäljare och företag:

• Säkerställ att produkten är anmäld, att den uppfyller alla krav på märkning, volym, innehåll.
• Ha tydlig ålderskontroll vid försäljning.
• Marknadsför inte produkterna på sätt som är vilseledande eller riktar sig till barn/ungdomar.
• Håll dig uppdaterad på nya regler — t.ex. miljöpolicyer, eventuella förbud mot engångs­vapes samt förändringar i krav för kemikalier och batterier.
• Följ upp ansvar för produktsäkerhet — ha system för att samla in information om skadliga effekter, återkalla produkter vid behov.

I Sverige är engångs­vapes tillåtna, men under ett strikt regelverk. Man får inte sälja dom till minderåriga, dom måste uppfylla krav på produktanmälan, märkning och innehåll, och deras användning är begränsad på många offentliga platser där rökning är förbjuden. Bolag och återförsäljare har ansvar för att produkterna är säkra och följer lagens krav – och användare har ansvar att köpa och använda rätt.

Samtidigt är regelverket under förändring, med ökade miljö- och ungdomsskydds­aspekter som kan leda till ytterligare skärpningar och möjligen förbud mot vissa produkter (t.ex. engångs­disposable vapes) framöver. Därför är det klokt att hålla sig uppdaterad.

Om du vill kan jag ta fram en exakt juridisk sammanställning för engångs­vapes (disposables) – med aktuella paragrafer, myndighetsinformation och vad som gäller för import- och försäljningsförbud (om sådana finns) – vill du det?